En sak till...

Träffade en kompis som jag nog inte sett på de senast 10 åren i lördags. Hans första kommentar var: "Edshage, du har ju inte förändrats ett dugg sen jag såg dig sist."

Student...

Nu har jag redigerat det tidigare inlägget så många ggr att jag skriver ett till. Kläderna jag köpte var tydligen ett studentpaket... Passar ju utmärkt - för jag väger ungefär lika mycket nu som när jag tog studenten:-)

Klar!?

Efter en tung 40årsfest i lördags ställde jag mig på vågen på Söndag eftermiddag: - 94,9!! 17,3 kg på 6 veckor. Jag e klar! Fast alla säger att det e nu det börjar...

Nåväl - festen i lördags tog jag mig igenom på numera traditionellt vis. Mycket vatten och pulver. Festade till med en "bar" till efterrätten. Körde hem vid 0200 o vaknade pigg o alert vid 0745! Det e ju bud på att fortsätta med det - att vara nykter alltså (pulvret klarar jag mig utan...). Så gött! Vi får väl se, men mindre sprit blir det! F.ö. massvis med härliga positiva kommentarer! Kul!

Så - vad händer nu... Jo, en veckas upptrappning. Ett mål mat om dagen (lunch):

• En handflata kokt fisk
• En knytnäve kokta grönsaker
• En knytnäve kokt potatis

Halleluja.....

I övrigt är det Pulver... Men bara en vecka till!!

Och hur var det att äta då? Nja, i måndags hade jag med mig egenlagat - och det var ingen omvälvande upplevelse. Mest att det var mycket mat och att jag blev väldigt mätt... Men igår åt jag lunch på restaurang, ungefär enligt ovanstående - det var fantastiskt!!

Kan lugnt säga att "Gubbarna" i magen har tagits på sängen av detta. De har haft 6 lata veckor. Pytsat runt lite soppa, och vatten. Bryskt väckta av att det dimper ner fast föda innebär att de far runt som studsbollar där nere. = Det kör en del i magen...

Tydligen kommer jag gå upp lite igen, men det kan jag ta. Det e otroligt många som kommenterar med typ: "nu får det va bra" "du börjar se ut som en planka", " du e alldeles hålögd". Intressant! O teorin om att kvinnor e mer ytliga än män håller ännu!

Stod brevid min kollega igår. Alla ansåg att jag var för smal och att han såg OK ut. Han e 1.88 o väger 85. Alltså ungefär lika lång och 10kg mindre än jag. Hmmm - det där med vad man förväntar sig spelar en viss roll. Jaja - bara avundsjuka!

Om nån undrar om matmåtten ovan så återkommer jag. De kommer spela en viss roll i mitt liv framöver..

Kan också meddela att "gelén i påsarna" nu i princip försvunnit! Nu e det bara "påsarna" kvar. Den interna kostymen hinner inte me - har gäddhäng både här o där. Stod inget om det i biverkningarna. Får kanske göra en kroppslyftning till slut...

54

Foton ropas det på. Kom hit så får du se själv säger jag! Jag har faktiskt inget foto på hur jag ser ut nu, men jag har ett som jag mentalt har inpräntat på näthinnan:

Hmmm...

Självförnekelseresonemanget (nu snackar vi konstiga ord!) gick ungefär så här:

"ser inte så himla bra ut, men det är ju hur man sitter liksom... kroppen trycks liksom ihop, osså e jag ju helt avslappnad. I vanliga fall håller jag ju in allt, liksom... liksom..."

Ja - inget jag e speciellt stolt över, men skotska T o alla andra: Jag ser inte ut så här nu!

Då - som svar på en fråga jag fått - såg mina matvanor ungefär ut så här:

• Frukost: Två mackor, med smör o ost. 1/2 liter mjölk.
• Lunch: Möjligen en sallad med knäckemacka. Annars typ Dagens. Vatten
• Mellanmål: Inget
• Middag: Typ Korv stroganoff, med mycket ris! Vi snackar ett lass! 3/4 liter mjölk
• Efter middagen: Resterna av stroganoffen o riset
• När Stora & Lilla A gått och lagt sig: Det jag hittade i skafferi, frys eller så. Ofta en liter glass med chokladsås.
• Till helgen - kanske 2 flaskor vin, godis och lite annat som man kunde unna sig!

Ja - det e lite skillnad nu och en del vanor som behöver brytas....



Men nu till en lite mer upplyftande berättelse. Jag hade faktiskt en grym upplevelse i Onsdags, men innan jag kommer till det lite bakgrund:

Första dagen i detta Pulverliv gick jag förbi en reklamskylt för "Brothers". De hade erbjudande på kostymer. Jag har varit inne på Brothers förut, men det har i princip inte funnits nåt jag kunde få på mig. Jag bestämde mig då för att där skall jag köpa min nästa kostym!

Så - i Onsdags klev jag in på Brothers - i Örebro av alla ställen. Gick fram t expediten o sa: "jag skulle vilja köpa en kostym." "Visst" gnällde hon, "vilken storlek?", varpå jag svarade "jag vet inte". Hon tittade lite underligt på mig så jag tillade att jag "gått ner 15kg på 5 veckor". Hon tittade nu än mer underligt på mig. Detsamma gjorde paret som letade jacka till mannen. Det blev lite uppståndelse, men jag placerades i ett provrum och expediten bar dit diverse plagg för provning. Jag vet om ni kan förstå känslan när jag där får säga att "Nej, tyvärr men den är för stor, har du den i mindre storlek" ................ GRYMT!

Jag har skrivit detta förut men (för nya läsare) - tidigare har jag letat storlek som passade och sen hoppats på att det var hyfsat utseende på plagget. Många affärer - typ HM, Brothers, Zara etc har i princip inte varit lönt att gå in i. Har provat, insett att jag är för FET, och gått ut igen... Detta var så gööööööött.

Från att tidigare varit ca storlek 58 (har väl tryckt i mig i nån stor 56a också) så e det nu storlek 54 som gäller!

Verkligheten...

Lovade ju att komma tillbaka till verkligheten.

Verkligheten är att jag slitit med bygge på landet hela långa helgen, därför blev det inget skrivet. Verkligheten är att under mitt slit kommer ett gäng damer vandrande på vägen nedanför där jag bygger, anförda av Eningens L. Vad har de gjort och vill tala om? Jo naturligtvis thailändsk mat som de precis lagat, ätit och sörplat i sig - verkligen... Kontrade snabbt med ett erbjudande om pulver. Det nappade inte!

Verkligheten är att jag gått ner till 97,4 kg i morse. Nu e det banne mig, verkligen, inte långt kvar! Verkligheten är att jag måste göra, ytterligare ett, nytt hål i bältet. Det glappar verkligen! Verkligheten är att det var "endast" 1,6 kg ner på en vecka..., men det var bara FETT!! Really!

Verkligheten är att det e många som anser att: "Nu får det räcka. Du börjar bli för smal. Det e inte snyggt". Verkligheten är att det e mest tjejer som säger det. Intressant! Gillar det draget hos det motsatta könet, utseendefixerade o ytliga! Killar snackar bara om hur det känns o hur jag mår o annat tjafs!;-)

Verkligheten är att jag - än så länge - lyckats få en människa till att skriva in sig på det jag håller på med. (Låter som man lägger in sig på mentalvården - o det e kanske inte så långt därifrån!)

Realistiskt - är att jag får börja äta igen om ca 2 veckor! Yeahaa!

Troligt är att jag kommer köpa ny kostym denna veckan eftersom 40års kalas hägrar till helgen, och jag e inte så intresserad av att gå dit o se ut som jag tar täten i säckhoppningstävlingen!

Fullkomligt osannolikt och inte ens i närheten av verkligheten är att att jag skulle vräka i mig leverpastejmacka nu, men sablar va gott det hade varit!!!

Fladder

Har tidigare nämnt att den märkliga vågen håller koll på vad kroppen består av och vilka delar det e som jag tappar vikt i. Tyvärr har jag tappat lite för mycket vikt (helt enligt mig själv) på muskler o annat jämfört med fett. Detta börjar, tillsammans, med gravitationen (som jag också nämnt tidigare) ge märkbara symptom.

Tidigare satt liksom fettet fast lite överallt på kroppen. Typ som en sån där ”fettdräkt” som används i tv-serier etc. Det var förhållandevis jämnt utspritt o for inte omkring när man rörde sig (relativt sett!!). Nu har fettet i princip försvunnit på vissa delar av kroppen, medan det på andra ställen finns signifikanta lager kvar... Det som nu e kvar sitter inte riktigt fast...

Om man tänker på det som att man tejpar fast en påse med gele så bra man kan, t.ex(!) på brösten. Sen hoppar man omkring. Efter ett tag börjar tejpen lossna o geleklumpen fladdra omkring. Precis så är det för mig nu! O hur kul e det när man tränar?! Hoppa omkring med två påsar gele som fladdrar på brösten... Va! Gelepåsarna finns även strax ovanför höften – lovehandles (mer om dessa senare) - samt på några fler, mindre relevanta ställen. Hela detta resonemang motsäger emellertid teorin om att jag karvar bort årsringar inifrån. Jag har nämligen inte lagrat upp fettet i denna strukturen över åren... Möjligen e det så att de/det som nu får fettet att försvinna inte hittar fram till det längre, eftersom det ligger ”insnott” i en påse. Istället börjar de/det karva på närliggande muskler, ben, senor eller vad det nu e.

Förstår att ni som eventuellt läser detta börjar undra vad pågår i huvet på den här dåren. I know – men nåt måste jag ju fundera över när jag tränar, sitter på trista möten, skall somna eller lyssnar på ”Barn är ett folk” för 8 gången i rad i bilen!

Lovehandles – nu kommer ytterligare ett osannolik resonemang! – Dessa måste uppstått via någon dominant gen hos nån av mina föräldrar eller i någon annan generation. Jag e nämligen inte ensam om att ha sådana i min familj. Dessutom verkar det som att de inte är speciellt beroende på vad jag väger, utan de finns där ändå. Jag tror, om det var möjligt, att om jag kunde banta bort hela mig. Alltså om jag skulle försvinna helt, så skulle det sista som fanns kvar av mig vara - just det – två lätt darrande lovehandles!
Jaja – skall sluta nu. Lovar komma tillbaka till verkligheten i nästa resonemang!

Självbild

Igår, eller i förrgår när jag skulle gå och lägga mig sa stora A: "Du ser ju sjukligt smal ut". Detta föranledde mig att återvända till spegeln i hallen (naturligtvis till den nya punkten, med den nya belysningen..) och jag kunde bara hålla med. Ser ju sjukligt smal ut!

Well - hur kan det gå ihop. 189 cm lång, 99 kg och tycker jag ser sjukligt smal ut... Det e nåt med självbilden i hjärnan som inte riktigt hänger med. På nåt vis har jag vant mig vid den tidigare bilden och nu fattar jag liksom inte att jag har bytt skepnad. Eller...

Kanske inte konstigt att jag inte endast får positiva kommentarer - även om de överväger med 97-3. Några har en bild i sin hjärna av att jag skall se ut som Jan Stenbeck. O gör jag inte det så är det inte bra. De har - precis som jag - inte riktigt hunnit me i hjärnan. Eller så har de hunnit med, men tycker att det var bättre förr. Men man väljer ju själv vad man tror på (För jag ser ju naturligtvis såååå himla mycket bättre ut nu;-)).

Inser att jag kanske halkat iväg från mitt primära syfte med hela den här grejen: Att förbättra hälsan. Hmm - den där fåfängan gör sig mer och mer påmind. Rysare!

Nå - nock för idag - har lite tankar kring vilka det är som säger vad samt också varför jag tappar muskler o inte fett. Kommer imorgon eller nån annan dag. Skotska T och mamma - ni får helt enkelt ge er till tåls;-)

Drömgränsen!?

Nån gång i lördags sprängdes drömgränsen (om statistiken stämmer). Då gick jag ner på 2 siffrigt. Decitonnet e borta! Vägde in på lätta 99,0 kg imorse! 13,2 kg ner på 4 veckor.

Nu var det inte bara positiva besked. Tyvärr var det mycket annat än fett som förvunnit enligt den märkliga vågen. Endast 1,2 kg fett på 2 veckor e på tok för lite. Det e kanske för att det e så gammalt o ingrott! Eller så har jag helt enkelt druckit för lite vilket i så fall skulle innebära att jag inte gått ner 13,2 kg på riktigt... O då e jag kanske jag borde vara över decitonnet igen.... Tur man e ekonom så man kan hålla reda på alla siffror.

För alla er som aldrig passerat drömgränsen i era liv – asså att väga 100+ kan jag berätta lite hur det är. Förutom att man ju ser lite plufsig ut så medför det också:

• att kläder finns knappt att få fatt på i vanliga affärer. Hittar man nåt som passar får man hoppas att det ser bra ut. Brukligt är väl att man börjar från andra hållet....
• att sätta sig på plaststolar, solstolar o annat av tafflig konstruktion, görs med största försiktighet. Suttit sönder mer än en grej i mina dar...
• att man blir varm! Alla aktiviteter som innebär rörelse med finkläder undviks i det längsta eller så får man leva med pärlor i pannan eller på andra ställen... Dessa aktiviteter inkluderar dans, promenad, gå på stan, laga mat etc... (Jag säger inte att jag kommer sluta bli varm nu, men när eskimåfettet försvunnit hoppas jag kunna ta en dans eller två utan att se ut som jag duschat...)
• att man börjar utstöta allehanda ljud (o jag syftar inte på fisar) när man skall göra vardagliga sysslor som att lyfta barn, knyta skor, gå i trappor o sånt. Mycket klassiska pustanden har det blitt. (Fast enligt Billy C har detta även med ålder att göra. Nu hittar jag inte just den scenen, men här finns mycket annat kul med honom. Om inte annat får ni en lektion in lite Glasgow accent...)

Börjar märka av att ni e några stycken som läser... Får påstötningar om jag att jag skriver för sällan. Jag skall naturligtvis försöka bättra mig, men det finns några saker som behöver finnas på plats innan man får till ett sånt här stycke: tid, nåt att skriva om, fungerande dator, nätverksuppkoppling, inspiration o lite annat smått o gott. Men som sagt jag skall försöka få till lite mer framåt.

Till sist – Drömgräns eller ej? Nån har sagt ”Vågen ljuger aldrig!”. Så gött att kunna använda det uttrycket nu för imorse stod den bevisligen på 99,0!! Skall aldrig tillbaka till tresiffrigt!

Gravitation

Funderade idag under ett långt möte på om detta är en 40-årskris. Min chef pratade då om nåt projekt som vi behöver genomföra, men där alla inte tycker lika dant. Han sa då att "gravitationen kommer ta oss dit oavsett vad folk tycker". Istället för att fundera på projektet insåg jag att det e ju den som bokstavligen har medfört detta för min del - gravitationen alltså. Så det hela beror ju inte på att jag blivit 40 utan helt enkelt på gravitationen. Japp - så e det faktiskt som lilla A skulle sagt.

Ett annat synsätt är ju också att jag har jag byggt upp för hela detta crescendo under säkert 15år. Sakta men säkert har jag fyllt på lagren tills dess att kroppen talat om för hjärnan att "nu e det dags att tömma ut det hela". Det kunde ju egentligen ha hänt när som helst.

Konklusion - Ingen 40årskris utan gravitation tillsammans med långsam uppbyggnad under många år har medfört detta Pulver ätande.

Blir man riktigt filosofisk kan man tänka sig detta som att jag karvar bort årsringar inifrån Jag e nog o gnager på fett som lastades in i lagren nån gång runt millenieskiftet. Kanske e champagnen från nyårskalaset på Östersidan som åker ut just nu...

Måste också berätta att "mitt" www.itrim.se center på Eriksberg vunnit 3 av 5 utmärkelser på nån utdelning bland samtliga center i Sverige. Bra jobbat! Tycker faktiskt dom som jobbar där e kanon. Chef S - all heder om du läser detta!!

Tydligen var ett pris för att vi som e medlemmar på Eriksberg går och tränar mest av alla i snitt. Snittet ligger strax över en gång per månad. Hallå - jag har varit där i snitt två gånger per vecka. Vad håller alla andra på med. Eller har jag blivit en träningsnarkoman. Huhh - kanske åker på en stressfraktur!

Mandomsprovet

Oj va det var nära att jag gick bet i Lördags. Men - jag klarade mig med mycke hjälp av stora A. Eftermiddagen spenderades i en liten fransk by tillsammans med 200 andra gäster på franska N's bröllop. Efter kyrkcermonin samlades alla på den öppna platsen utanför kyrkan. Fint väder, blomdoft och svirrande svalor. Champagne o snittar i överflöd. Det var tufft att dricka vatten där... Efter 2 timmar av denna tortyr förflyttade vi oss inomhus där det serverades 5 rätters middag, med tillhörande vin och champagne. Där höll jag på att bryta ihop... När fois gras kom in sa jag till stora A att "nu fuskar jag". Hon svarade "det tycker jag e dumt". Det räckte! Drack mitt vatten o tittade på. Hohoho - värre karaktärstest vet jag inte om jag kan få. Men jag klarade det. Det hjälpte ju att vi gick hem vid 01.20 precis efter andra huvudrätten!! Då var ostbrickan o desserten kvar (som fö serverades vid 0330...). 'Allo, 'Allo!

En lite räddning e de "bars" som finns. Som en lite godisbit man kan tugga på som extra mellanmål. Hade 2 sådana med till Frankrike. De var helt ljuvliga!

Det var även spännande dagen innan bröllopet, när vi åt pizza tillsammans med brudparet och deras vänner o familj. Problemet var att pizzerian - en ytterst liten hämtpizzeria i nåt industriområde - inte hade några djupa tallrikar. De vaskade dock fram en degskål och brudens mamma hade en sked i väskan. Så där satt jag o sörplade tomatsoppa - mitt i det franska pizzahavet - ur en glasskål. Vad fransmännen tänkte om denna besynnerliga man, vet jag som väl inte då språkförbistringen var stor....

I övrigt kan nämnas att kostymerna sitter så illa nu att jag inte vill ha dem på. Ser ut som en säck potatis. Undrar om det går att ta in dem? Har skurit upp extra hål i bältet idag. Det blir mycket "svans" på dem. Förlorade mot broder J i tennis men spelade riktigt bra. Orkade inte riktigt, men kände mig mycket rörligare - framför allt när jag skall böja mig ner o plocka upp bollarna jag slått i nät...

Har som mål nu att få äta till mammas 80årsdag den 10e juni. Om jag håller samma takt i viktminskningen som vecka 2 två e det helt rimligt - kanske redan innan dess. Men det kräver nog en hel del motion.

Kläder

Idag fick jag ett recept på hummus.... Va - här skriver man en hel massa om viktminskning, Pulver, kläder speglar o annat intressant osså får man ett recept... Men det verkade gott:-)

Igår var en lång dag men med många uppskattande kommentarer. Kläderna börjar bli ett riktigt intressant ämne. Tog igår på mig en skjorta som jag troligen köpte för ett par tre år sedan - den var lite liten redan då o sedan har den i princip inte använts. Nu satt den som en smäck! Coolt. Över det tog jag på mig en kostym som stora A köpte för en 3 månader sen till mig. Den var lite stor(!) redan då. Hittade inte mitt bälte utan satte av ut genom dörren.
Jag kunde inte gå utan att hålla upp byxorna... De trillar av! Detta kommer bli dyrt!!

Var på andra mötet igår. Vägde mig, ytterligare 2,7 kilo, totalt 8,4 ner på 2 veckor. Ja du svåger U - Now we're talking!;-)

Måste bara skriva om en kroppslig funktion till. För känsliga - hoppa över följande stycke:

Nummer 2 händer ju inte ofta, men nån gång. Men det e inte som förr... Känns som jag skiter ut svart SAND. Å som Anders Gernandt skulle sagt: "Han rrrriver..." Inte så himla kul inte! Men antar att det e bra - iallafall jämfört med förstoppning! Men det kommer säkert det med.

Nu kan ni känsliga börja läsa igen. En annan liten biverkning som jag måste kommentera: Hjärnan funkar inte riktigt som tidigare. Känner mig ytterst disträ ibland. Kommer inte ihåg vad folk sagt för 5 minuter sen, hittar inte mina saker (well - kanske hände någon gång tidigare också), kör fel, eller egentligen inte fel, utan jag inser försent att "där skulle jag svängt av...". Lite obehagligt, men enligt gruppledaren helt "normalt". Tydligen e hjärnan i nåt konstant "stressmode" för att kroppen får för lite näring.

Nåväl - i det stora hela mår jag förträffligt. Den omedelbara chocken har lagt sig, såväl fysiskt som psykiskt. De flesta i min omgivning vet vad som gäller vilket gör att livet, i många stycken, nästan e som förut. Med de små undantagen att jag aldrig äter nåt och att jag känner mig grymt nöjd med den kroppsliga förbättringen!!

Möte

Well - mötet va en ganska odramatisk affär. Vi är 7 i gruppen, men det kommer nog med en till. Fyra tjejer & fyra killar. Vi pratade idag om motivation o attityd - helt OK, men som sagt - ganska lugnt. Vi skall inte väga oss förrän nästa vecka, men då kan inte jag... Kommer troligen gå imorgon istället på en annan grupp för "möte 2". Då får vi se. Får kanske införskaffa en egen våg....

Börjar känna mig som en 15 årig skeatare (eller vad det nu heter). I alla fall som dom som går med byxorna på halva skinkan och strax under pubishåren. Vet inte om det e riktigt passande för en ekonom på Volvo? Speciellt intressant med kostym på sig! Måste köpa nya bälten - helt klart!

Fått flera kommentarer att den gamle Mage ju försvinner och inte bara fysiskt utan även mentalt. Själv känner jag mig dock som samma människa, faktiskt som en något bättre människa för jag e ju - nästan alltid - på riktigt gott humör! Men det e klart - den lite runde, fryntlige Mage med långt hår e ju passé.

En viktig detalj för någon som möjligtvis läser detta och som går i samma planer som jag - klipp dig inte riktigt kort precis i samma veva som du börjar. Vet inte hur många som sagt att "vad du ser fräsch ut i din nya frisyr"! What - jag har tappat +6 kg på två veckor o de kommenterar 2 cm hår som försvunnit... Så - klipp aldrig håret precis när du bestämt dig! Dagens sanning!

2 veckor

Nu e nästan 2 veckor av Pulverätande till ända. Mycket enklare en jag kunde föreställa mig. Lite körigt vid middagstillfällen och på eftermiddagarna men annars egentligen endast snabbt överkomna "attacker". E inte hungrig, mår fysiskt & psykist alldeles utmärkt, orkar bra, sover som en stock. De e emellertid ytterst trååååkigt!

Att som idag sitta på familjemiddag o äta soppa (vilket max kan dras ut i 15 min) när alla andra äter gott & länge (ca 1,5h) e trist!

Att planera mat, att laga mat, att läsa om mat, att handla mat (oftast) och att äta mat e fantastiskt kul, men det e nu väck från radarn för min del. Urtrist!

Men - ser ju rejäla förändringar. Byxorna rasar av, har alldeles för stora bälten, skjortorna hänger, ansiktet har krympt, magen (nej den har inte försvunnit) har minskat i omfång - o det e riktigt kul!

Imorgon börjar det på "riktigt". Skall träffa min "grupp" för första gången. Egentligen e jag alltså 2 veckor "före". Kommer bli intressant. E det en sån där AA grupp där man skall prata o berätta, e det så att man skall vägas o får guldstjärnor eller e det kanske utbildning... Förmodligen en blandning. Borde kanske veta vad jag gett mig in i?

Imorrn kommer svaret!

Full dag

11000 steg o träning för andra dagen i rad satte sina spår igår. Var riktigt trött på kvällen. Såg sista 5 minuterna på hockeyn o lyckades kämpa mig fram till slutsignalen. Men sudden som började ca en minut senare, och som ju egentligen borde varit mest spännande, lyckades jag inte se... (eller så är det för att hockey VM e generellt ointressant). Soffan följde nästan med upp när jag reste mig ur den vid 0250 inatt - sov tungt...

Nu e det ganska många som fått den här adressen. Funderade lite på om det innebär att jag skall skriva nåt annorlunda, eller på nåt annorlunda sätt. Grundtanken med skrivande har alltid varit att dokumentera för mig själv hur det går, vad jag gör, känner och utvecklingen. Det får fortfarande vara grundtanken, men om jag får specifika frågor av någon, kanske svaren dyker upp här.

Fick en fråga igår, när jag över Pulversoppan till lunch beskrev konceptet (finns för övrigt här: http://www.itrim.se/). "Finns det nåt att spana på när man tränar?" - Nej - det gör det väl inte riktigt. Det finns inga speglar och vi som går där är ju av naturen inte de som anses snyggast här i världen.
Men det passar mig alldeles utmärkt - väldigt avslappnad stämning, ingen press på att jag skall ha specifika kläder, va kammad, sminkad eller ha några speciella handskar eller annat tjafs. Ingen som tittar underligt på en, eller bryr som om man gör lite fel på nån station. Sen att jag tror att alla spanar på mig ändå, e ju en helt annan sak...

Dag 11 ligger o väntar. Dagen e egentligen det som e minst problematiskt, men efter 5 börjar det bli jobbigt. Får riktigt kämpa mig förbi middagstiden och fram till 20.00 ungefär. Sen e det nerförsbacke tills jag somnar.

Speglar

Fastnade framför Barca-Chelsea i går kväll. Ganska trist match, men jag lyckades hålla mig vaken hela vägen ändå! Men, inget skrivande...

Heldagsmöten e förkastligt för stegräknarn - 4500... Lufsade lite på kvällen till Ica o fick på en 1100 till, men det duger inte.

Många frågar om jag inte e hungrig, o det e jag egentligen inte. Däremot saknar jag smaker. Igår på Ica så kände jag varenda doft (nötter doftar ljuvligt!!). Kunde förnimma hur varenda vara smakar o känns när man tuggar på den. Fastnade bland kylvarorna (letade efter hummus till stora A) o där fastnade jag framför leverpastejen...mmmm! Fick lämna detta himmel/helvete snabbt.

Skulle ju skriva om speglar - dessa förunderliga ting. Egentligen helt oharmeliga (konstigt ord) men man kan ju välja vad man vill se. Avstånd, vinkel, ljus, ljusvinklar, vinkel på kroppen kan ändras precis så att man får se det man vill. Har gjort detta i 15 år och lärt mig exakt var jag skall stå, hur jag skall stå, vilken lampa som skall vara tänd, vilken lampa som INTE skall va tänd, vilken tid på dagen det ska vara osv. - för att jag skall se hyfsat ok ut. Ändras någon parameter i ovanstående börjar sanningen skymta direkt...
Men nu e det nästan så att alla parametrar skall vara tvärtom. Allt det jag inte ville se, vill jag nu granska i minsta detalj. "Har nog tappat lite där, e det en muskel som syns, brösten e väl lite mindre....". Ja - e nog lite fåfäng ändå...

Nu väntar dag 10 på mig. Fyra Pulver, ett ton vatten, snus och kaffe - lajbans!

Vart tog det vägen?

Man kan lugnt säga att jag fick en liten chock idag. Klev upp på vågen och hade gått ner 5,7 kilo - på en vecka... Vart tog det vägen?

Oavsett - enligt statistiken har jag tappat 6,4 fett, gått upp 0,5 vatten & 0,2 annat.... Inte illa.

Stora A e glad men lite sur för jag har gått ner mer på en vecka än vad hon gjort på fyra! Men jag e kille o äter helt annorlunda så då går det hela lite fortare. (Haha)

Nu kommer det tydligen inte gå lika fort framöver för nu har jag tömt ut alla snabba rackare (glykogener o annat kemiskt). Resten e långsamt, gammalt ingrott (eskimå)fett.

Att jag vet allt detta beror på den något förunderliga vågen som skickar ström från ena fotsulan till den andra. Vips kommer en remsa ut med en massa data som typ: Impedance (424 ohm) BMR (2211 kcal) FFM (79,7 kg) o annat smått o gott.

106,5 kg! - måste konsultera gamla Obelix diagram för att få koll på när jag vägde så lite senast. Men det blir t hösten.

Glömde att skriva en sak igår som jag tog reda på i Fredags. På alla mina Pulverpaket står det: "Måltidsersättning (VLCD) bör inte användas som enda näringskälla under längre sammanhängande tid än tre veckor". Öhh - jag skall hålla på med detta i tio veckor?! Men tydligen e vi feta priviligerade här, så för oss går det bra att äta endast detta under lång tid. Sicken förmån!

Finns väldigt få andra saker där det e bra att vara tung. Har hittat en som e otvetydig - transportsträckor i slalombacken. Det e inte många som har glidit lika fort o långt som jag gjort på dem inte. Slut på det i framtiden.


Imorgon kommer det handla om spegeln!

Matlagning

Omelett, med skinka - salt & peppar, mellan två rågbröd med smör på toppat med lite ketchup & en kall öl. Honungsmarinerad hel fläskytterfile, med timjansdoftande rotfrukter i ugn & hummus. Tunnbrödrullar med tunna skivor av f-filen, smör & lite fransk senap. Smörstekt falukorv med lättstuvad spenat. Detta har jag lagat och serverat i helgen.

Själv har jag under tiden satt i mig fem Pulver: två potatis & purjolökssoppa, en tomatsoppa och två chokladdryck. Great....

I lördags kväll blev jag så sugen, hungrig, förtvivlad, näringsbristande att jag bröt mot reglementet och satte i mig ett 5:e Pulver för dagen. EN pp-spoppa till! 125 kalorier... Den smakade himmelskt!

Men ska sanningen fram så har det gått fantastiskt bra, o den 5:e soppan tror jag va ok för jag hade gått 11000 steg, burit en jäkla massa virke, väggar, balar o annat husjox, samt spikat sönder varenda finger... Så jag hade nog bränt en X000 kalorier. Idag har jag burit ungefär lika mycke, men inte slått sönder fullt så många fingrar, och gått 10100 steg. Men endast 4 Pulver. Tycker detta går strålande totalt sett. Friggeboden står på plats. Ryssen har vatt fantastisk - det e även han som ätit nästan allt jag lagat! Synd om lilla B som drack för mycke såpbubblor, men hon fick å andra sidan åka helikopter.

I fredags skulle jag träna vid 11 - då skulle http://www.itrim.se/ stänga precis. What...? Men bara några timmar. Tjejerna (de kommer ihåg mitt namn efter 4 dar - jag kommer inte ihåg deras...) skickade ut mig på hälsospåret i stället. En promenad i Eriksbergsområdet på 25 minuter. Räntade till bra i stegräknarn - 4000 extra. 12000 totalt i Fredags - Now where talking!

Andra fenomen som dyker upp: byxorna glappar betänkligt, sover som jag aldrig gjort förut (bara det evinnerliga kissandet som stör..) Nummer två e ytterst sällsynt förekommande...

Har några läsare nu - Toalettdilemmat e tydligen mest spännande!

I morrn e det dags för vägning... Intressant!

Toalettdilemma

Otroligt va mycke spring det e på toaletten. Kissinödig var 30 minut. Inte så där lite lagom utan bara att springa dit fortast möjligt.

Eftersom jag spenderar oproportionerligt mycke tid på toa hinner jag reflektera en del över andras beteende - hmmm. Ett beteende har satt mig i ett dilemma. Om någon annan har kissat på ringen innan mig. Då har jag 3 alternativ (som jag kommit på):

1. Strunta i det, kissa o gå därifrån. Detta innebär ju en risk att jag möter någon när jag går ut. Han går in där jag just varit o tror att jag pinkat på ringen utan att torka upp...
2. Jag fäller sonika upp ringen med det gamla kisset på och pinkar sen. Lämnar toan med ringen uppfälld. Ganska äckligt för näste man som kanske skall göra #2...
3. Jag torkar upp kisset som e på ringen innan jag börjar. Inte så trevligt för mig...

Brukar köra 1an o chansa.

I övrigt har dagen varit utmärkt. Glömde(!) att äta mellanmål vilket dränerade krafterna märkbart i em. E för övrigt ganska trött generellt.

Har gått 8893 steg, fått antydande kommentarer till att det märks att jag tappat vikt, och gått lunchpromenad.

Dagboken e funnen. Stora A var den skyldiga.

Imorgon skall vi börja bygga hus - borde bli en del steg...

Lufsa

Ett av mina mål e att "lufsa" en stund varje kväll. Samla tankarna, lite motion o avslappning i ett så att säga. Har precis varit ute. Fantastiskt skönt. Kunde dock inte låta bli att "mäta" lite:

Runt kvarteret: 500 steg
Runt gårdarna: 400 steg
Till Ica o tillbaka: 500 steg (skall inte göra om det - på tok för mycke mat där..)

Förutom detta kikade jag naturligtvis in hos grannarna. Otroligt många som lagade mat - eller e min hjärna kanske lite felinställd just nu...

I övrigt har dagen varit alldeles utmärkt. Ingen hunger, pigg o glad, tränat och fått en del gjort hemma. Nästan som vanligt. Åt i lunchrummet idag - lite kul för helt plötsligt får man ju prata med andra människor på lunchen! Är ganska trött nu, kommer sova gott. Första positiva(?) tecknet på det långsiktiga målet dök upp idag - byxorna trillar ner!

Att träna gick dessutom oväntat bra. Trodde jag skulle "märka" av det låga energi intaget mer.

E det ketosen som satt igång...

Kan inte hitta min "dagbok" - illa. En av höjdpunkterna att fylla i vad man gjort. Misstänker både stora o lilla A.

Kallt & Trist

Har frusit idag. Om det beror på kaloriintaget eller att det bara e kallt på kontoret e oklart. Men att frysa e en av (de lindrigare) biverkningarna man kan få. Andra är Gikt, Håravfall, Förstoppning och lite annat smått o gott. Har inte märkt nåt av dem - än...

Annars går det ganska bra - inte speciellt hungrig. Stöd från de som jag talat med och faktum e att tomatsoppan var en riktig höjdare. Om det sen beror på att resten av dagens intag bestått av två chokladdrycker & en sjukt(!) äcklig vaniljdryck är en annan fråga...

Men det e grymt trist.... hhhöööö. Åkte hem på lunchen för att få lite distraktion. Till middag hade H lagat god wok - jag drack te! Te...

8942 steg hittils - å så många fler blir det nog inte. Inga plus poäng där inte. Mer än 10000 om dan för att få det. Imorrn jäklar! Ska träna också - intressant.

En annan tanke som slagit mig idag e vilken genomslagskraft en enda människa kan ha - som jag inte ens känner. Hälsocoachen sa igår: "tycker du skall äta Pulver, gå 10000 steg om dagen, dricka 3 liter vatten, lufsa på kvällen och inte äta nåt sött." Nu sliter jag som en iller för att fixa detta. Och kommer göra det i 68 dar till!! Bara för att hon sa det!? Mystiskt. Gick så långt idag att jag inte slickade av fingret när lilla A spillde lite joggi - hmmm. Ja, ja det lilla faktumet att jag kommer gå ner 17kilo finns också där som motivation - men just nu e den största drivkraften att visa coachen - och mig - att jag skall fan fixa detta.

Löksoppa t lunch imorgon. Jippi

Varför

Varför nu då detta? Lite fakta e kanske på sin plats:

Jag väger 112,2 kg
BMI 31,4
Fett 29,6% eller 33,2KG
Midjan mäter 118cm
Blodtryck 169/91 (sittande..)

Summa summarum Jag lider av FETMA. Allt enligt statistiken

Därför gäller följande från och med idag. Jag skall endast äta Pulver i 10 veckor eller tills dess att jag gått ner 17,5 kg. Fyra gånger om dagen skall jag äta Pulver (ja, ja - utblandat med vatten naturligtvis). Jag får krydda till det med lite oregano eller så - smaskens.... Jag får dricka kaffe och te samt skall dricka minst 3 liter vatten om dagen. ALLT annat e bannlyst.

Smaka på den!


Hur känns detta då? Jo - när jag idag blev övertygad om att detta är den bästa vägen, kände jag mig: Exalterad - spännande att se hur detta skall bli o hur jag kommer reagera; Stressad - hur blir det med familjemiddagar, bröllop, 40årsfester o allt som e inplanerat - plus alla dessa frågor & kommentarer - puuuhh. (Mamma - som tjatat i 15 år om att jag skall gå ner i vikt - reagerade med: "Neeeej, inte så!" Men insåg snabbt sitt misstag och ändrade attityd något...)

Tanken slog mig emellertid aldrig att jag inte skulle klara det - det är mer än fråga om hur det blir att klara det. Vilket snabbt leder till - kanske inte den starkaste men - den bästa känslan: Nyfiken - undrar hur jag kommer se ut...

Första dagen e i princip tillända. Det har gått väl - även om jag inte orkade riktigt i tennisen. Alle slog mig med 3-6, sen gav jag upp.

Början

Detta är början

Jag har bestämt mig

Jag har börjat äta pulver (eller egentligen dricka)

Jag mår helt OK - än så länge

Jag har tröttnat på vattnet - redan

Jag får dricka ett pulver om 18 minuter

112,2